Första ledtråden

”Plötsligt stod det ut från alla raderna i kassaboken! Som jag sökt efter ett namn. Vilket namn som helst, men ett kvinnonamn. Ett namn och en summa som indikerade någon form av betydelse bland alla män i föreningen vars handlingar jag forskade i. Och där var det. Snart satt jag med ett mantalskort i handen. Jag vände på det och mot alla odds satt kvinnans dödsruna fasttejpad på baksidan. Och den ledde vidare till en av de mest spännande berättelserna - som jag bara måste dela med mig av!”
Våren 2014 befinner jag mig på Arbis i Norrköping, den gamla anrika teatern från 1860-talet, som börjar som Norrköpings Arbetareförening. Jag har vid årsskiftet startat ett eget forskningsprojekt i föreningens kvinnohistoria och tagit på mig uppgiften att finna betydelsefulla kvinnor från förr - företrädesvis de som inte har med scenen att göra. På Stadsarkivet sticker några intressanta kvinnor ut i gamla arkiverade kassaböcker, foton och dokument:
En serveringschef som fått medalj; En ung kvinna i styrelsen (anmärkningsvärt i en förening där endast män kan bli medlemmar); En hyllad balettdansös som flyttar hit från Polen i samband med Andra Världskriget; En mystisk flicka som vid 12 års ålder äger aktier i föreningens bolag och; En norsk handelsidkerska som föreningen gör affärer med under många år.
Genombrottet kommer med handelsidkerskan och hennes dödsruna. Det jag funnit är en egenföretagare. Inte nog med det, hon leder mig vidare till ännu en kvinnlig entreprenör, som nu blir projektets fokus.
Detta blir början på en forskning vars trådar leder vidare och vidare genom stadens arkiv, tidningsrollar och tidskrifter - och den bortg(l)ömda berättelsen om Octavia Lundell börjar framträda.

Kort om Octavia

Året är 1860 när Octavia Augusta Lundell föds - samma år som NORRKÖPINGS ARBETAREFÖRENING (NAF) grundas i Norrköping. I NAF är tre saker bannlysta: religion, politik och kvinnor! Octavia Lundell är kvinna under förändringarnas tid och hon brinner för många saker, men kanske extra mycket för religion, politik och kvinnor. Hon är kristen och engagerar sig bland annat genom KRISTLIGA FÖRENINGEN AV UNGA KVINNOR, samt stiftar lokala avdelningen för HVITA BANDET och FÖRENINGEN FÖR KVINNANS POLITISKA RÖSTRÄTT. Hon nyttjar sin samhällsposition och placerar sig själv i olika styrelser där hon kan föra sina hjärtefrågor framåt och i sin politiska strävan når hon även till slut Stadsfullmäktige.

​Octavia och NAF föds samma år – men de är i flera avseenden varandras motsatser. Trots detta är NAF:s arkiv den första källan för historien kring denna Norrköpingskvinna.

Om boken
Det första som slår mig är att forskning är otroligt mycket mer spännande än det verkar vara när en kommer ner i ett arkiv första gången. Jag tänker att det är något som är viktigt att förmedla till de som får höra berättelsen. Sen börjar jag fundera över vilken form forskningsmaterialet bör ha som en berättelse. En av de möjliga gestaltningarna uppe på förslag är en bok. En bok är något bestående, något att gå tillbaka till vid senare tillfälle om önskas. Så jag bestämmer mig - det blir en bok!
Den här boken är skriven för dig, oavsett om du är i övre tonåren eller vuxen - och särskilt för dig som tycker om dramatiserade dokumentärer eller biografier.
Den är Octavias berättelse om hur Norrköpings och Sveriges kvinnor skapade framtiden, den tid du och jag idag lever i. Den är berättelsen om ett arv att förvalta. Och den gestaltar frågor från dåtid som kvinnor i alla åldrar talar om idag. Den är en mänsklig berättelse om en mänsklig entreprenör, jämställdhetskämpe och filantrop - en av de som gav oss bättre möjligheter. Den är en berättelse om dåtid - men också om nutid. Det är en bok om kraft, engagemang, inspiration, glädje, sorg, framgång och motgång, vilja. Det är en bok som fungerar som kurslitteratur och diskussionsunderlag men också som inspirationskälla. Inspirationen står Octavia för helt och hållet, jag kan inte ens ta åt mig lite av den äran.